Två hästar intervalltränade, hej träningsvärk i mina vader kan jag säga.. ;) Jullan fick sig en härlig uteritt i det fina vädret, pigg och glad som vanligt :) Nu mot duschen och göra sig iordning för i kväll blir det att träffa en fin vän :)

Onsdagens tävling, som jag både vill glömma och minnas.. Jullan kändes så fin och redan när mamma gick och skrittade fram henne var hon så taggad!! På framridningen studsade hon fram haha mitt lilla bus frö<3 Jag gick in på banan, tänkte igenom den tyst för mig själv, och den satt ordentligt! Hörde startsingnalen gå och började rida mot första hindret i denna 120 klass, jullan var med mig och allt kändes helt perfekt! Hoppade nummer två, sedan var allt borta.. Jag viste inte vilket nummer jag var på jag viste inte var jag va någonstans, allt blev svart.. Jag fick lägga en volt, efter det kom allt tillbaka till mig och vi kunde fortsätta rida banan och göra en kanon fin runda! Men black outen tog hårt på mig.. Jag vet inte varför det blev så, nervositet ? Kanske.. Men det är så att jag vet att jag har väldigt svårt att lära mig banor, jag går alltid helt själv.. Måste vara fokuserad till 1000, jag skriver upp färger och avstånd på hinder för att minnas, så även denna gång.. Jag kunde verkligen banan super, men jag fick en black out.. Så synd med tanke på att jullan var så fin. Tävlingsdagen var lång, så jullan fick gå in i transporten mellan klasserna för att tugga lite hö och ladda upp inför 130 klassen. Framridningen och hoppningen gick super även här! Hon var bara så otroligt fin!! Jag gick in på banan med stor revansch känsla i kroppen, red mot hinder nummer 1 kände att jag valde en allt för lång distans .. Vi rev, helt och hållet mitt fel. Hinder nummer två och tre gick riktigt riktigt fint! Vi red mot fyran som var en kombination, jullan stannar på första hindret .. Jag tog ny ansatts och hon hoppade 4a super, stannar på 4b.. Vi var uteslutna... Jag väljer att hoppa ett hinder innan jag går ut, tar ettan igen och jullan hoppar som en gud! Så fint! Varför stannade hon? Jag vet faktiskt inte, jullan är en häst som aldrig stannar.. Tanken har flugit igenom mig, har hon ont? Men nej det har hon inte, då hade hon aldrig hoppat övriga hinder så bra. Jag tror det var en tillfällighet, solen låg på hindren, hon fick solen i ögonen när vi hoppade och med vita bommar kunde hon troligen inte se dessa, det var nämligen fler hästar som stannade på denna kombination.. Jag är självklart väldigt missnöjd med denna tävling men samtidig väldigt nöjd, jullan var otroligt fin och taggad! Nu laddar vi om batterierna och gör bättre ifrån oss nästa tävling!! Min fina vän Emmelie Lagerstrand Borg har tagit massor av fina bilder från tävlingen som ni kommer få se så fort jag fått dem, så länge bjuder jag på bilder som min kära bror tog som övar sina foto kunskaper :)